Frigate

Detta skedde på tåget mellan Sthlm och Uppsala, händelsen utspelar sig mellan 4 unga pojkar i lumpen ålder...

En kille sätter två fyrkanter korsade mot varandra och säger på extrem förortska"Nästan en stjärna", Då säger killen mittemot, "Typ en Davids Stjärna, den har 6 hörn va?"

Sedan börjar han räkna hörnen på de två fykanterna och kommer till sin förvåning fram till att det blir åtta. Mycket konstigt va?  Jag säger bara en sak...Sthlmare:P

Detta inlägg är baserat på helgens uppsala resa som jag spenderade i min kusins omsorg, en sådan upplevelse...

När jag anlände på Uppsala tågstation så påbörjades resan till Heby med min kusin Jenny och hennes kära mor...
Denna resa skulle guidas av Jenny, en sightseeing ajg sent kommer allt glömma...

Det började med att vi åkte förbi musikens hus även kallad pianoklossen(för att det ser ut som ett piano i form av en kloss), ett uttryck som Jenny myntat och ha planerat att sprida bland folket...Kommer vara ett allmänterkänt uttryck inom en snar framtid om jag känner min kusin rätt...

Sedan berättade Jennys kära mor Marie om ett gammalt café som var känt i staden, jag försökte toppa det med visbys ruincaféer, caféer där män i rustningar en gång vandrat...min kusin lade in sin personliga åsikt om hur obekvämt det måste vara att gå på café i rustning...

Sedan pekade hon ut ett litet gathörn och utbrast upprört "Här bajsar fåglarna", så nu vet ni gottfolk, det är i Uppsala det händer...

Nästa plats värd att nämna var den plats där hon spenderat sina tre senaste år, på gymnasiet i Katedralskolan, denna plats refererar hon till med:
"Här brukade jag stå"
Så nu vet ni små barn vad ni har att vänta er i gymnasiet, ni kommer att få stå, i tre år, tre låånga år tror jag, klarar knappt att stå ett par timmar jag...

Sedan lämnade bilen uppsala för att bege sig ut på "landsbygden" och vi Vänge kommer nästa yttring, måsta säga mycket poänlösa yttring...men om ni minns "det var två älgar som var ute och flög" så förstår ni att folk gillar poänglöst ändå...
"Jag träffade en tjej som jag aldrig träffat förut, hon hette Emelie....eller Therese...Hon bodde i Vänge"
Mycket spännande information min kusin sitter på

Jenny påpekar att hon är en ironisk person, hennes bästa exempel på ironi är att med en bitchig look och en dryg ton säga "Jaha, är det där ditt nagellack?" undrar vad man kan analysera ut av det? Är det något du döljer för mig Jenny?

Sedan under helgen yttrades mycket mer som borde förevigas men som idag valt att gömma sig i mitt hjärta istället...

De flesta av oss har funderat om hur det skulle vara att vara rik, hur man skulle leva och vad man skulle lägga pengarna på...efter att ha läst rubriken så kanske ni tror att jag skulle lägga alla mina rikedomar på balsam men så är inte fallet, en liten del däremot...

Så varför balsam, jag har en dröm, en dröm om att när man står där i duschen ska man kunna använda hela flaskan och inte känna sig slösaktig. För även om man har en fin fruktisflaska med tysk text på från ÖB som kostade 10kr så tänker man ändå när man står där inne i duschen....inte kan jag duscha för 10 kr inte...nä man tar en liten liten klick i handen och sen kämpar man i evigheter med att fördela ut det i håret, inte är det lätt ska jag säga, för att sedan när man duschat färdigt känna de där torra bitarna av håret där schampoot har plöjt fram...

Av någon anledning så går det typ tre flaskor schampo på varje flaska balsam, fascinerade...

En annan spännande sak med balsam är känslan när man ska skölja ur det, någon sekund efter man börjat låta vattnet sippra igenom håret och balsamet rinner ner mot golvbrunnen så händer det....man drar handen igenom håret, det känns som silke, aningen blött silke men ändå silke, i någon sekund får man känslan av att håret man sett i alla dessa reklamer finns på riktigt...
När du ser dig i spegeln nästa gång kommer det glänsande hårsvallet finnas där, du blundar och känner vattnet omsvärma dig...sen sekunden senare har det sista balsamet försvunnit och man är tillbaka till verkligheten...men det är inte länge tills du får några sekunder till, trösta dig med det...

Ikväll har det varit spelkväll...började med att jag och marie bakade dumle och baileys muffins, mycket trevligt, sen spelade vi alfapet och orden vi fick ihop där skrev vi upp på ett papper...dessa ord ska sedan användas för att skapa en berättelse med orden i ordning...vi har tagit oss igenom en tredjedel och måste säga att det är mycket spännande...kanske publiceras nån gång i framtiden...

Sen när marie lunkat hemåt var det dags för TP med grannarna....mycket underhållande och roande skedde men favoriten måste vara då Emil fick frågan...

"Vad hette filmen där *** blev jagad av fåglar?" Emil utbrister exalterat och högljutt men väldigt seriöst
-SPARVARNA!!!

ändrar sig sedan snabbt till fåglarna men ooooh vilken läskig film det skulle varit...tänk dig själv att bli jagad av sparvar...

Har du någonsin suttit på en föreläsning helt stilla, bara lyssnat med händerna stilla bortsett från när du skrivit nån anteckning? Tror inte det, om du bläddrar igenom alla dina gamla block sedan lågstadiet så kommer du säkert hitta teckningar, geometriska figurer nerkladdade i ett hörn nånstans, kanske namnet på någon du varit kär i och självklart står det någonstans "vad händer ikväll" som du diskret försökt visa din bordsgranne då läraren vänt sig mot tavlan...

Troligen har du också lyckats bryta av åtskilliga såna där haka fast i fickan grejer på dina pennor, du har böjt gem till oigenkännlig form...kanske har du suddat bort all blyerts på ditt sudd för att få det sådär vitt och fint igen,  ibland har du säkert klickat ut stiftet i blyertspennan för att trycka in det igen och börja om....

När du inte haft något värt att pillra med till hands så har ofta naglarna fått ta stryk av klösande och bitande....lösa trådar i kläderna har inte heller hängt säkert....

Varför gör vi allt sådant egentligen? Ibland kan det vara en hur rolig föreläsning som helst, vi kan helt enkelt inte sitta stilla och inte göra något annat än att lyssna... men många roliga minnen har blivit skapade på det här sättet....

Har du inte under en stodstädning hittat ditt matteblock från mellanstadiet och när du bläddrat igenom alla uträkningar hittat namnet på dåtidens stora kärlek skrivet i skrivstil nere i högra hörnet?

Pratade precis i telefon med mig mor och hon sa att hon hade något häftigt att berätta för mig...Något man kan nämna till att börja med är att jag gillar att fara ut och dansa och gillar modern dansbandsmusik som tex Highlights, Blender och Boogart.

Hon hade iaf suttit fikat med en herre som bildadare Boogart på 80talet tillsammans med sin bror....lite små coolt tänkte jag...men det underbara var när mamma skulle förklara hur vi nästan var släkt för han var uppväxti grannbynn....

Han är min mammas farfarsfars systers adopterade barns adopterade barns dotter son...visst är det underbart, om man ej har släktforskat något i sitt liv men ändå kan rabbla sådant som om det vore normal kunskap att inneha så måste jag säga att det är fascinerade...

Sen fortsatte min mamma att vara sådär sött förvirrande en stund till genom att säga att hon hittat ett hus hon ville ha men hon visste inte priset på det fast ett hus i ursviken(förort till ske-å) gått för 5 milj...Sen när hon försökte förklara vilket hur i ursviken det var så sa hon att jag ju varit där, vi hade ju min doplunch där...Jag må minnas mycket men tyvärr inte min doplunch, tror min mor tror alldeles för mycket om mig....men lite sött är det

Konceptet veckopeng är något jag saknar...när jag var liten fick jag först 10kr i veckan sen 20kr...sen när jag blev äldre fick jag mig ålder  gånger 10 i månaden så 13 år=130kr

Men bäst var tiden då jag fick 20kr i veckan...varje lärdag väntade man på att föräldrarna skulle stoppa en tjuga i handen på en och man fick följa med till ICA, där plockade man ihop en liten påse lösviktsgodis och var lycklig sen resten av dan...sen fanns det veckor då man köpta udda saker...hade några veckor då jag spenderade min veckopeng på gurka, gurka det är grejjer det....

Sen fanns det de där specilla gångerna, då man kunda spara uppemot en månad för att få det man ville ha, det jag var villig att spara längst för var något speciellt, udda i vissas ögon och jag måste säga att jag hade perioder då jag lessnade på det men suget kom tillbaka om och om igen....det jag sparade till var ost och inte vilken ost som helst...västerbottens ost, oj vad lycklig jag var de gångerna...

Jag saknar att längta till varje lördag då man skulle få sin veckorpeng men det jag saknar mest av allt var att se 20 kronor som mycket pengar, för det var länge länge sedan...

För vem skulle idag lägga alla sina besparingar på ost? Good times säger jag bara, det var good times

Så ikväll var avslutningen på nollningen, fick äntligen en chans att ta på mig min fina vita klänning, väldigt vacker är den, lite smått överklädd på ettegasquen och helt felplacerad på woodstock kakan men jag är sjukt nöjd ändå...

Blev utnämnd till årets phadder i år förresten, blev jätte jätte glad, chockad, men jätte jätte glad...inte riktigt beredd på den, troligen fick jag den för att jag jagade på Visekon mest hela tiden, men att det blev uppmärksammat värmde hela vägen in...
Som pris fick jaget världsatlas, en kokbok, en bok om gotlänska skapare, servetter, en konstig sked, schampoo, balsam, stylingprodukt och blommore med kål i(mycket fin bukett oavsett kål eller inte)...
Måste säga att det var toppen, idag har verkligen varit en toppen dag, utnämningen, en bra kaka, fick min kurslitteratur jag väntat på, fick använda min finklänning...en kille jag gillar flyttade däremot från öjn, det var mycket tråkigt men i övrigt toppen...


Höll nästan på att glömma, stötte på min första mygga för i år, påminde mig om att jag saknar "Kompis" ( en fluga som bodde hos mig en vecka) men konstaterade att denna mygga inte var en ersättare, den ville bara åt mitt blod, så i en reflex så mötte min hand denna lila blodsugare och nu är den inte mer...funderade först på en fin begravning men konstaterade sedan att om någon annan försökt ta ens blod hade jag inte varit så trevlig, så lämnar den åt andra makter....den får iaf bli kastad ut ur fönstret istället för dammsugaren eller soptunnan, vem vet den kanske hamnar i en vacker blomrabbat nånstans....oavsett så var den min första mygga för i år, jag gav den en ärlig chans men den hann helt enkelt inte fram...

så får säga det var ett bra försök men vila i frid...

Något osm facinerar mig är blåmärken, skulle koppla in min skrivare igår och trassalde in mig i tangentbordssladden vilket i sin tur ledde till ett mindre smidigt fall...

Enligt mina beräkningar borde jag från detta fall ha fått ett blåmärke i storlek av en limpa på min vänstra sida men av någon anledning så får man inte blåmärken på revbenen...När jag för ett år sedan hade ett lika smidigt fall så fick jag blåmärke i liknande storlek över hela mitt lår....

Men som Marie sa av någon underlig anledning
-Om man så skulle falla från en kyrka så skulle man inte få ett blåmärke på revbenen...
Fast frågan är om bristen på blåmärken på revbenen skulle vara ens största problem om man föll från en kyrka...

En sak kommer jag alltid att undra över, varför just en kyrka, Marie? Varför inte något mer logiskt, kanske en stol eller nått? =)