Frigate

Att se hur folk går av ett flygplan är mycket intressant

Grupp 1, de som får gå av planet först alltså sitter närmast utgången... de lunkar av nöjda för att de inte fått köa ut. Ska de på ett annat plan så tittar de efter en plats att ta en kopp kaffe på,  de ler gärna litegrann. De ser denna vandring som en del av resan

Grupp 2, de som springer om grupp 1 efter en liten stund, affärsmöten, allmänt stressade personer eller de som helt enkelt är i behov av ett toabesök. De ser denna vandring som något som tar upp tid

Grupp 3. Den stora gruppen, de ser denna vandring som en transportsträcka som är oundviklig. Här går barnfamiljer där barnen springer runt och föräldrarna ser ut som zombies(tomma eller ilskna) Här går de som går mot baggagebandet och på ångrar att det tog en svart väska för de lär inte känna igen den, här går den som  ska på bussen, dem som ska vidare och de som bara är. Om man jämför dessa med en publik på en konsert så är de inte  de som hoppar längst fram ihoptryckta som sillar och inte dem som står längst bak med flera meter mellan varandra, de som är där bara för att vara någonstans.
Denna grupp är massan där emellan, de som finns där, bara existerar, de är inte fågel och inte fisk utan bara mittemellan

Sen har vi grupp 4 de som har kameran på magen och bara väntar på ett äventyr, de som förälskat går hand i hand där blickarna ibland möts och leder till pirrande leenden, de som inte har något att längta hem till utan bara vandrar ut på parkeringen för att hoppa in i sin bil och nånstans därinne hoppas att bilden är borta för att få mer action i livet.
Här finns dem som har drömmar, lever sina drömmar och dem som önskar att de fortfarande trodde på drömmar.


Att observera människor är hur spännande som helst för varje liten sak man gör avslöjar lite vem man är. Hur du går av flyget, var du står på en kosert eller hur du river av toapapperet...