Minnen från förkylningens tider och 27 centimeter...

Så när man är sjuk så ska man ligga i sängen och tråka ut de onda bacillerna, det har jag gjort i en evighet och en del av dem har jag allt tråkat till döds för nu är man på väg tillbaka...Eftersom jag endast tillåter mig själv att ligga under täcket (eventuellt skriva en rad på datorn ibland) och delta i roliga skolaktiviteter som föreläsningar i management, idag statergi och lärande, så har jag varit relativt uttråkad ett par dar...Egentligen brukar jag inte göra mer än vad jag gör nu, alltså glo på film hela kvällarna, skillnaden är väl att jag inte får träna, men tror att jag är så uttråkad bara för att jag inte får göra nått annat även fast jag inte brukar göra det iaf, lite luddigt men så är det...

Så vad har jag gjort i min tristess då för att liva upp det hela, jag har vikt fina figurer av toapapperet som står på golvet bredvid sängen, med lite fantasi så kan man finna djur som svanar och giraffer....jag har också mätt mina våga vägra vinter shorts jag hade i lördags, mest för att de låg på golvet bredvid mitt måttband så det var menat att ske, längden uppmättes till 27 centimeter...
ofrivilliga saker jag gjorrt är snurrat runt täcket i påslakandet, vält min stol åtskilliga gånger och tappat kuddar på golvet runt hela sängen...

Minnen från förkylningens tider:
Saknar då man var sjuk hemma, man vaknade oftast onödigt tidigt på morgonen, mest för att bevisa för föräldrarna att man var sjuk innan de for till jobbet innan 7...sedan kröp man ner i vardagsrumssoffan invirad i täcket...var man riktigt liten så stannade till och med en förälder hemma för att vara ens personliga slav...man fick dricka hur mycket saft man ville och sen kunde man få hyra en film från videoteket...att va sjuk var nästan det bästa som fanns...problemet var då syrran var sjuk, då man inte fick nån saft alls för den skulle hon ha och att få va med och välja film från videoteket hade man inte en chans på, då var det hemskt men nu minns man det som trevligt ändå, man fick ju se filmen iaf och ibland delade hon med sig av saften....

Jag ska åka hem snart, hem till ske-å, ska kanske passa på att va lite förkyld då och få lite upppassning för en gångs skull...saknar mammas omtänksamma min då hon bäddar ner en i täcket och frågar om hon ska blanda mera saft...


...vill vara liten igen, åtminstone liten och förkyld...

Kommentarer
Postat av: Marie

Men Pow.... Jag tar väl hand om dig som ett litet barn... När du är bakis och jävlig och alldeles underbar?

2008-03-04 @ 22:01:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0